PROJEKT NYA LÅNGABRON

Projekt ”Nya Långabron” är i det övergripande föreningens sätt att säkerställa Långabrons fortsatta existensen av en säker, estetiskt tilltalande och funktionell gångbro tvärs den Inre Båtviken, där gångbron är för allmänheten som förtöjningsplatserna är för medlemmarna – dvs. de två bärande utgångspunkterna för Projekt Nya Långabron.

LITE BAKGRUND

Långabron byggdes av privatpersonen Anders Helmish Åkerman under 1840-talet. Anders var då ensam ägare till hela Särön och hela Guntofta och hade en ambition att utveckla Särö Bad- och Kurort. Denna vision var fleromfattande och bestod huvudsakligen av:

Inköp av hälsokälla i Klev,
Bygget av badhus i Klev,
Flytt av badhus från Göteborg till Särön, nuvarande Villa Sörvik (Särö 1:315),
Bygget av ett 10-tal sommarhus för tillfälliga bad- och sommargäster,
Etablering av ångbåtstrafiken Göteborg – Särön,
Bygget av ångbåts piren i änden av Särö Östra Strandväg,
Bygget av Långabron som förbindelse mellan fastlandet och Särön.

Det är styrelsens uppfattning att Långabron ägs av Föreningen Långabron i Särö enligt protokollet från det konstituerande mötet 1973, där mötet bedömde att Långabron inte längre skulle vara en privat angelägenhet, såsom den varit sedan uppförandet under 1840-talet. Uppfattning hade växt fram bl.a. på att Kungsbacka kommun (efter kommun sammanslagning 1971) beslutat att inte gå vidare med Särö kommuns planer på att bygga en marina för ca. 200 båtar på platsen för Långabron.

Rätten till att disponera annans mark & vatten, benämns ”rådighet”, och avser för oss de mark- och vattenområden som vår verksamhet sträcker sig över. Denna rätt omfattas i föreningens fall av:

Anfanget mot Särön, Särö S:1 (ägare Säröns Samfällighetsförening)
Vattenområdet på Särö sidan av traktgränsen, Särö 1:391 (ägare HB Residencia)
Vattenområdet på fastlandssidan, Guntofta 3:8 (ägare sannolikt Kungsbacka kommun)
Anfanget mot fastlandet, Guntofta 3:8 (ägare Kungsbacka kommun)

NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER I PROJEKT NYA LÅNGABRON

En sådan är själva utformningen av den Nya Långabron. Som många vet ingår Långabron i ”Riksintresset Särön” och utgör därmed ett av alla de objekt som Riksantikvarieämbetet bedömt skall bevaras. Anders Åkermans utveckling av Särön som badort utpekas särskilt.

Styrelsens uttolkning av riksintresset avseende Långabrons utformning och värden att bevara är:

Långabrons bredd (ca. 1,5 meter),
Höjd över vattnet (ca. 1,4 meter) avseende gångbanan,
Pålgrupper, ett 30-tal med ett c/c-avstånd mellan pålgrupperna om ca. 3 m,
Pålar, tvärs- och längsgående balkar lisom gångbrädor utgör den konstruktiva uppbyggnaden,
Varierande bredder på gångbrädorna (100 – 200 mm),
Förtöjningsplatser längs Långabrons båda sidor,
Förhöjd brobana för under passage,
Uppstickande pålar som tillika utgör del i förtöjnings arrangemangen.

Andra delar av Långabrons utformning som över tid förändrats är:

Antalet pålar/pålgrupp har varierat över tid med mellan 2-3 pålar,
c/c-avstånd mellan pålgrupperna har varierat beroende på tillgången på rätt virke/timmer,
Räcket längs Långabron (var vid sitt uppförande försett med räcke på båda sidor, ändrades senare till ena sidan för att helt tas bort under 1950-talet),
Timmer pålar (runda, D= ca. 200 mm) vilka ersatts av fyrkantsvirke 150×150 mm på senare tid),
Förhöjningen av brobanan för att medge under passage.

Andra delar i utformningen som diskuteras utifrån tillgänglighet, säkerhet, material och underhåll. är:

Pålarnas material har traditionellt varit runda trädstammar med en diameter på ca. 150-200 mm. Över tid har också kreosot-impregnerade ”telefonstolpar” använts liksom impregnerat fyrkantsvirke med dimensionerna ca. 150×150 mm. Den förhärskande tekniken är längs den svenska västkusten idag (2000-talet) att använda plastklädda träpålar (ex. WOPAS) eller plastklädda betongpålar som armerats med stålrör eller räls. Syftet är att eliminera Skeppsmasken och andra ”borrares” härjningar i trävirket, vilket är den allt övervägande orsaken till att träkonstruktioner i havet bryts ner. Bytet av Pål-materialet medför också en tyngre påle med ökad längd och därmed stabilitet.
Stöld av båtar och båttillbehör utgör en allt vanligare företeelse. Den Nya Långabron förses med integrerade låsanordningar. Vår bedömning är att det är tillfyllest med öglebult i vfz står, särskilt som denna är avsevärt billigare än härdade varianter och att ingen av dessa motstår tidens batteri laddade vinkelslipar. Vi hindrad därmed vardagstjuven men inte den professionella.
Akter pålar för förtöjning är i dagsläget en fråga som den enskilde medlemmen hanterar. I utförandet av den Nya Långabron kommer akter förtöjningen liksom beslag för förtöjning och eventuella stegar i den Nya Långabron att ingå som del i föreningens ägo och service.

RITNINGS- OCH BESLUTSUNDERLAG

Styrelsen arbetar mer eller mindre kontinuerligt med att ”förädla den estetiska och konstruktiva” lösningen av den Nya Långabron i samråd med erfarna entreprenörer. Du finner de senaste versionerna av ritningar och andra underlag liksom hela anbudsunderlaget på medlemssidorna (sluten del) på hemsidan.

Långabron är i sin funktion både en allmän resurs (gångbro) och en privat (brygga), Dess ägandeskap, drift, underhåll har fram till 2022 enbart bekostats till 100 % av föreningens ca. 30-talet medlemmar. 2022 tillkom en enklare möjlighet för allmänheten att också bidra till Långabrons underhåll genom de snabblänkar som återfinns som QR-koder invid respektive anfang. Härmed har vi skapat en ytterligare möjlighet att över tid bygga upp ett kapital för rivning av den befintliga Långabron och bygget av den nya.

Offerter indikerar ett investeringsbehov för rivning, borttransport av rivna delar till tipp, bygget av den Nya Långabron, inklusive akter pålar och moms, på i storleksordningen 1.600.000 Kr (2024).

Version 2025-02-17